Jaktplansdueller ger inte luftherravälde!

JAS föreslås få kryssningsrobotar. Det är fjärrstyrda precisionsvapen som vapenbäraren - mark-,
fartygs- eller flygplansbaserad - sänder iväg från platser på långt avstånd från målet.
  Förslaget kan ses som ett konkret tecken på att militärledningen förstått innebörden av den tekniska
utvecklingen. Tidigare har den hävdat att ett defensivt luftförsvar baserat på ett omfattande jaktflyg är
stommen i hela vårt försvar. Det är "vår första försvarslinje", menade ÖB Owe Wiktorin.
  Men nu går det inte att dölja att de fjärrstyrda precisionsvapen som den tekniska utvecklingen skapat
och som visades upp redan under Gulfkriget håller på att sätta jaktflyget ur spel. Luftherravälde uppnås
inte längre genom att vinna dueller mellan jaktplan. Etteffektivt luftförsvar måste innehålla egna
offensiva vapen som kan slå mot angriparens bas- och ledningsorgan i förebyggande syfte.
  Ur den synvinkeln är det positivt att de 140 Jas-plan som beställts får effektiva fjärrverkande vapen
för attackuppgifter och slipper duellera.

Men kostnadsaspekterna måste bedömas ur bred en synvinkel.  Kryssningsrobotar är billiga i
jämförelse med Jas-plan, det går ett plan på 100 robotar. Men de blir inte effektiva om de inte stöds av
ett kraftfullt underrättelsesystem. Tyskland har i motsvarande situation valt att minska antalet flygplan,
antalet Eurofighter minskas från 250 till 180 till förmån för kryssningsrobotar och underrättelsesystem.
  Vi har dessvärre svåra låsningar på den punkten. Riksdagen har bestämt att Jas delserie 3 ska
anskaffas. Beställningen är dock ännu inte gjord. Den bör inte göras.
  Anskaffas delserie 3 hotas nämligen inte bara anskaffning av moderna vapen till redan beställda Jas-
flygplan utan också förmågan att anpassa försvarsmakten till försämrade lägen på längre sikt ett
centralt krav i 1996 års försvarsbeslut. Ett snabbt nej till Jas delserie 3 blir en kraftig signal till vår
flygindustri att ställa om till mer framtidsinriktad produktion av fjärrverkande precisionsvapen och
andra obemannade farkoster.
  Omställningen kommer att möta motstånd, inte minst inom flygindustrin.  Dess primära val, avslöjade
Hans Ahlinder avgående VD i industrigruppen Jas i radions morgon-Eko, är att man vill göra ett nytt
stridsflygplan efter Jas.
  Flygindustrin tillämpar därmed en formel från 1930-talet: Flygvapnets plan omsätts när Saab behöver
beställningar, inte när föregående flygplansartikel tjänat ut.
 
Till en början var omsättningstiden sju år, nu tar det 15 - 20 år för Saab att utveckla ett nytt plan.
Upphovsman till denna formel var Axel Ljungdahl, då stabsofficer och sedermera chef för flygvapnet.
Han ville på detta oekonomiska sätt säkerställa ett starkt flygvapen utrustat med svenska flygplan.
Bengt Nordenskiöld, flygvapenchef 1942-54, insåg faran med Saabs monopol och en tillämpning av
omsättningsformeln, men det blev efterträdaren Ljungdahls linje som segrade.
  Resultat: Å ena siden har flygvapnet tillförts tekniskt högtstående plan, å andra sidan har ett stort antal
fullt stridsdugliga plan "störtats" i förtid. Jas kommer att röna samma tal som Viggen, Draken etc i det
avseendet - om
flygindustrin får fortsätta att tillämpa omsättningsformeln. Med krympande försvarsanslag och ökande
kostnader för flygplansutveckling betyder en fortsättning att försvaret i övrigt kommer i kläm.
  Den kortfattade nyheten om att kryssningsrobotar till Jas döljer dramatiska frågor kring försvarets
inriktning och flygindustrins roll i försvarspolitiken. Dessa frågor bör omprövas nu. Om Jas delserie 3
beställs blockeras anpassningen till ett modernt försvar.

Carl Björeman          Helge Gard
Pensionerad                       Pensionerad
generallöjtnant                  generalmajor

Artikeln har varit publicerad i Aftonbladet och återges efter välvilligt tillstånd av
författarna och tidningen.