Riksdagens totalförsvarsbeslut mar-kerar att statsmakterna höjt ambitionen för den civila beredskapen.
Honnörsorden är anpassning, helhetssyn, folkförsvar och internationalisering. Anpassningen innebär
att det ska finnas en god beredskap för att anpassa totalförsvarets förmåga till den säkerhetspolitiska
utvecklingen. Helhetssynen innebär att säkerhetsbegreppet vidgas till att omfatta också icke-militära
hot och risker. Folkförsvaret bygger på totalförsvarsplikten och engagemanget från alla i
frivilligrörelserna. Internationaliseringen innebär att Sverige ska kunna delta med totalförsvarets
resurser vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
  Den gynnsamma säkerhetspolitiska utvecklingen gör ett väpnat angrepp på Sverige osannolikt under
de närmaste åren. Osäkerheten på sikt är dock stor. Totalförsvarets förmåga måste kunna anpassas till
utvecklingen. Skulle läget i omvärlden mörkna, måste vi kunna höja krigsdugligheten.
 
  Det civila försvaret ska kunna:
• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår
omvärld.
• genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser
• stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar i fred.

Omvärldsanalys och ledningsförmåga betonas
I framtiden blir omvärldsanalyser en allt viktigare del för planeringen av den civila beredskapen.
Viktigare blir också olika insatser för att stärka ledningsförmågan i systemet där kommunstyrelse,
länsstyrelse och regering har speciellt stor betydelse. Tillgången till kompetent personal och bra teknik
är grundförutsättningar för att detta ska fungera.
  De internationella kontakterna ökar, inte minst inom ramen för det NATO-ledda PFF-samarbetet inom
’’Civil Emergency Planning’’. De internationella insatserna kan bestå av fredsfrämjande samarbete i
den löpande verksamheten liksom av insatser utomlands i svåra krissituationer då civila och militära
resurser samordnas.
  En svår påfrestning på samhället är en situation, som avviker från det normala och den inträffar
hastigt och utan förvarning. Situationen kännetecknas också av att grundläggande värden i samhället
hotas och att det krävs snabba beslut av flera instanser i samhället. Exempel på händelser som vi ska ha
en beredskap för är svåra störningar i elförsörjningen, vattenförsörjningen, telekommunikationerna
eller Radio/TV. Massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige, terrorism, nedfall av radioaktiva
ämnen, kemikalieolyckor och störningar i samhällsviktiga datasystem är andra sådana händelser.
  Riksdagens totalförsvarsbeslut innebär en tydlig ambitionshöjning för den civila beredskapen och nya
uppgifter för Överstyrelsen för civil beredskap som pådrivare och samordnare av arbetet. Ett ansvar
vilar också på förtroendevalda, tjänstemän och samhällsplanerare - inte minst på den kommunala nivån
- att skaffa sig goda kunskaper om risker i samhället. Syftet är att skapa ett robust samhälle som kan
stå emot olika hot, där kriget fortfarande är det värsta.

Å.L.