Brev

Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Utrikesdepartementet
STOCKHOLM

Såsom orientering: Försvarsministern och Rikshvchefen.

Som gammal försvarsvän och motståndsman blir jag upprörd, när jag läser i tidskriften FÖRSVARETS FORUM med anledning av vårt lands ändrade situation genom det nya NATO, då Ni framhåller att vi själv vill försvara vårt territorium med de helt otillräckliga resurser, som vårt försvar fått genom socialdemokraternas och centerns genomdrivna nedrustningsbeslut.
  Ni måste vara helt okunnig om 1900-talets historia och följderna av socialdemokratisk politik för försvaret, då Ni i tid och otid jämt framhåller fördelarna av neutralitet och alliansfrihet. Vad hände med Belgiens proklamerade neutralitet under 1. världskriget och med Danmark, Norge, Holland m fl länder i samband med 2. världskriget! De drogs alla in i kriget och ytterst nära hade även vårt land fått dela samma öde, då vårt försvar var så försummat bl a genom 1925-års nedrustningsbeslut, att vi praktiskt taget hade ytterst lite att bjuda motstånd med inför nazisternas krav under 40-talets början. Svensk försvarspolitik under mellankrigsåren nådde sitt bottenläge under den socialdemokratiska regeringens första år med inställda vplövningar och frångående av en redan fastställd plan för flottans ersättningsbygge.
  Endast genom undfallenhet och feghet inför nazisterna förmådde vi hålla undan för stormfloden tills dess att vår panikupprustning hade gett vår regering mer råg i ryggen men då var å andra sidan den nazistiska stormfloden på väg att rinna ut. Trots denna bittra lärdom håller Ni socialdemokrater på att pånytt riva ner vårt försvar och är tydligen färdiga att fortsätta med detta genom ett förnyat försvarsbeslut om något år. Ni har aldrig lärt Er något av det förflutna och kommer tydligen aldrig att göra det heller, därför är enligt min mening socialdemokratisk försvars- och utrikespolitik livsfarlig för vårt lands frihet och självbestämmande. Ni framhåller att det idag inte finns något militärt hot mot vårt land, vilket är riktigt för stunden. Men Ryssland har fortfarande mycket stor krigspotential, långt större än vad nazisterna hade i slutet av 30-talet och en ändrad politisk ledning inne i Ryssland, där osäkerhet råder på många områden kan mycket snabbt ändra på de f.n. så gynnsamma politiska förhållandena. Att då tala om en snabb återtagning av vår försvarsförmåga, som vår tidigare ”nedrustningsminister” Thage G. Peterson svamlade om är endast ett bevis på djup okunskap och omöjlig att genomföra, då man under tiden har gjort sej av med regementsförläggningar och utbildningsmöjligheter och då det dessutom tar 10 år för att utbilda en bataljonschef. Jag har tjänat försvaret i mer än 50 år, så jag vet vad jag talar om.
  För vårt lands framtida säkerhet är det enligt min mening endast ett att göra, då vi själva ej längre kan försvara oss med det otillräckliga försvar som vi har och som tydligen kommer att bli ännu sämre med den nu förda politiken nämligen att begära oss in i NATO så fort som möjligt. Vi skulle få en tryggare och mer inflytelserik säkerhetspolitik än om vi stod utanför denna försvarsorganisation. – Ett medlemskap skulle vara en fördel för svenska intressen i en liberal, demokratisk värld i vilken inflytandet i internationella organisationer är det viktiga, snarare än militära säkerhetsgarantier. Skulle det värsta inträffa d.v.s. om en allvarlig konflikt i vårt närområde skulle bryta ut, skulle vi kunna dra nytta av vårt NATO-medlemskaps avskräckande förmåga. Om vi trots detta verkligen skulle bli angripna skulle andra NATO-länder komma till vår hjälp.
  Jag tror också, att vi genom ett medlemskap i NATO skulle kunna göra rationaliseringsvinster inom försvaret, vilket då som jag ser märkligt nog skulle leda till att skyddet av Sverige blir både billigare och starkare – det senare eftersom vi förutom vårt eget försvar skulle ha hela NATO:s samlade styrka i ryggen.

Gunnar Nilsson
kretshvchef emeritus
major