Om svenska flottans utveckling under 1800-och 1900-talen har
den synnerligen flitigt verksamme Jan Linder – civilekonom,
egen företagare, reservofficer i flottan – utgivit en välskriven
och rikt illustrerad historik.
Den bär titeln:FRÅN GYLFE TILL SMYGE. Örlogsflottan under två
sekel. (eget förlag, Sthlm 1999, 196 sid. )
De båda fartygsnamnen i boktiteln har valts för att framhäva
den oerhörda tekniska utveckling som skett: Gylfe -namngiven
efter en nordisk sagokung, omnämnd av norre Sturlason -var ett
bestyckat hjulångfartyg, byggt 1834.
Smyge är ett experimentfartyg för nästa generation
ytstridsfartyg (Visbyklassen) med ett extremt utformat skrov och
fart inemot 40 knop.
Linders sakkunniga beskrivningar av örlogsfartygens tekniska
prestanda och taktiska användning varvas med översiktliga exposéer
över säkerhetspolitiska förhållanden, som påverkat vår egen
flottbyggnadspolitik och sjötaktiska värderingar.
Skildringen innehåller många med inlevelse tecknade ögonblicksbilder
från kommandobryggor, kanontorn och pannrum, framför allt på
de stora skeppen i Sverige-divisionen, flottans stolthet under
1920, 30-och 40-talen.
Särskilda kapitel ägnas bl. a. dramatiken kring de från
Italien inköpta fyra jagarna, som i juni 1940, under brinnande
krig, uppbringades av britterna utanför Färöarna.
Jagarkatastrofen vid Hårsfjärden i sept. 1941 bringas också i
åtanke liksom andra tillspetsade incidenter under de slitsamma
beredskapsåren.
I ett avslutande kapitel ”Sveriges flotta i det nya Europa
”ger förf. en framlids analys, ur vilken kan utläsas en,
trots allt, dämpad optimism.
Ett förträffligt namnregister över våra örlogsfartyg fr. o.
m. år 1800 avslutar denna trevliga och lättlästa studie.
Jan Linder har med denna bok i ett omfattande ämne åstadkommit
en mycket överskådlig, stundtals spännande och alltigenom
saklig skildring, som rimligen bör fängsla inte bara de marint
intresserade utan också envar som vill vara orienterad om svensk
försvarspolitik.
JAN VON KONOW